Finansmarknadsstatistik, januari 2010: Lägre tillväxttakt för hushållsutlåningen

Beställ årsredovisningar Beställ taxeringskalender

| Mer

Privatekonomi

Den årliga tillväxttakten för monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till hushåll var vid utgången av januari 9,2 procent. MFI innefattar exempelvis banker och bostadsinstitut. Detta är något lägre än i december då tillväxttakten var 9,3 procent. I januari 2009 låg tillväxttakten på utlåning till hushåll på 8,7 procent.

Vid utgången av januari hade hushållen sammanlagt lån hos MFI på 2 344 miljarder kronor. Utlåning till bostadsändamål stod för 1 565 miljarder medan hushållens konsumtionslån stod för 153 miljarder. Tillväxttakten för hushållens bostadslån var 11,4 procent medan konsumtionslånens tillväxttakt var 5,7 procent. Motsvarande period föregående år hade bostadslånen en tillväxttakt på 10,4 procent och konsumtionslånen en tillväxttakt på 6,9 procent.

MFI:s utlåning till icke-finansiella företag har haft negativ tillväxttakt sedan september 2009 och i januari 2010 var den -5,0 procent. I december 2009 var tillväxttakten -5,3 procent. Utlåningen till icke-finansiella företag uppgick vid utgången av januari till 1 686 miljarder. Det kan jämföras med januari 2009 då utlåningen till icke-finansiella företag uppgick till 1 774 miljarder med en tillväxttakt på 10,5 procent.

Tillväxttakt utlåning till hushåll och icke-fin. företag, se statistik: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____288515.aspx

Ränta och tillväxt, utlåning till hushåll och icke-fin, se statistik: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____288515.aspx

Högre räntor till hushåll

Utlåningsräntorna till hushåll steg något i januari jämfört med december. Den genomsnittliga räntan på hushållens nya låneavtal hos MFI var 1,96 procent i januari mot 1,89 procent i december. Den övervägande delen av hushållens nya låneavtal tas med rörlig ränta och de hade i genomsnitt en ränta på 1,80 procent i januari. Det var en ökning från 1,73 procent i december.

MFI:s utlåningsräntor på nya avtal till icke-finansiella företag var i januari i genomsnitt 1,60 procent. Detta var lägre än i december då räntan var 1,72 procent. I januari 2009 var räntan på nya låneavtal till icke-finansiella företag 3,06 procent.

Positiv tillväxttakt för M3

Tillväxttakten för det smala penningmängdsmåttet, M1, var i januari 7,5 procent. Det var något lägre än i december då tillväxttakten var 7,9 procent. M1 uppgick totalt till 1 624 miljarder.

Tillväxttakten i det breda penningmängdsmåttet, M3, var 0,7 procent efter att i december legat på -2,7 procent. M3 uppgick sammanlagt till 2 227 miljarder i januari, en ökning med 39 miljarder jämfört med december. Den delpost som bidragit mest till ökningen är allmänhetens innehav av korta värdepapper.

Penningmängden, årlig tillväxttakt, se statistik: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____288515.aspx

M1 består av allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt allmänhetens avistainlåning i MFI och staten. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.

Revideringar nyutlåning

I inrapporteringen av bostadsinstitutens nyutlåning har det visat sig att en del lån med tre månaders bindningstid legat under lån med bunden ränta. Äldre perioder har därför reviderats vilket innebär att belopp flyttas från lån med bunden ränta till lån med rörlig ränta. Andelen rörliga lån ökar därmed efter revideringen.

Av hushållens nya lån från bostadsinstitut togs i januari 84,5 procent av lånebeloppet med rörlig ränta, medan 15,5 procent togs med bunden. I december 2009 togs 85,9 procent av lånebeloppet med rörlig ränta medan motsvarande andel i januari 2009 var 86,3 procent (reviderade siffror). Som rörlig ränta räknas lån med räntebindningstid upp t.o.m. tre månader.

Definitioner och förklaringar

SCB sammanställer, på uppdrag av Riksbanken, finansmarknadsstatistiken månadsvis. Statistiken bygger i huvudsak på rapportering från monetära finansinstitut (MFI) vilket innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).