Mätningar i jordbruksåar visar: Lantbrukets åtgärder mot näringsläckage ger bra effekt

Beställ årsredovisningar Beställ taxeringskalender

| Mer

Ekonomi

I närmare 30 år har lantbruket systematiskt arbetat för att minska växtnäringsläckaget. För första gången kan nu resultatet mätas på bred front i vattendragen, visar SLU-forskare i en trendanalys av 65 jordbruksåar i Syd- och Mellansverige.

– Vår analys pekar på att lantbrukarnas åtgärder för att minska läckaget av näringsämnen från jordbruksmark har gett bra effekt. Läckaget av kväve och fosfor från jordbruket har minskat betydligt de senaste tjugo åren, säger Jens Fölster, SLU-forskare och en av författarna till analysen.

Minskningarna i vattendragens kväve- och fosforhalter och -transporter är störst i de regioner där åtgärderna varit mest omfattande. Tydligast var trenderna med minskat näringsläckage i Västerhavets vattendistrikt. Här minskade jordbrukets läckage av kväve till vattendragen med mellan 35 och 60 procent på tjugo år. För fosfor förekom minskningar främst i södra Östersjöns vattendistrikt.

– En orsak till minskat läckage är att jordbruksarealen har minskat på de flesta håll. Fördelningen av grödor har också gått mot ökad andel vall och grönfoder, vilket ger minskningar i läckaget av både kväve och fosfor, berättar Katarina Kyllmar, SLU-forskare och medförfattare till rapporten.

Pekar på de mest effektiva åtgärderna

I rapporten ingår en grov analys av vilka enskilda åtgärder som varit mest effektiva. Här visar det sig att den minskade mängden oorganiskt kväve, som transporteras från land till hav, främst kan kopplas till en ökad andel fånggröda i kombination med vårplöjning.

De minskade halterna av totalfosfor i vattendragen förklarades i sin tur bäst av åtgärden minskad andel vårgröda (vårspannmål och våroljeväxter). Analysen visar också att anslutning till rådgivningsprojektet Greppa näringen sammanfaller med den positiva utvecklingen för både kväve och fosfor.

– Vi vill gå vidare med en fördjupad analys för att kunna se vilka åtgärder som fungerar bra och är kostnadseffektiva för att minska näringsläckaget i större regioner, det vill säga i olika avrinningsområden, säger Katarina Kyllmar.

Unik sammanställning av tidsserier kan ge fler svar

Den databas som möjliggjort analysen bygger på långa tidsserier från miljöövervakningen och den samordnade recipientkontrollen (SRK), allt granskat inom SLU:s datavärdskap för sjöar och vattendrag och för jordbruksmark. Databasen som också innehåller tidsserier för jordbruksstatistik kommer relativt enkelt att kunna uppdateras framöver och kunna användas för fortsatta bearbetningar och analyser.

Projektet ingår i verksamheten inom SLU VattenNAV, ett kompetenscentrum för analyser av näringsämnen i avrinningsområden, och anknyter även till program Övergödning och program Sjöar och vattendrag inom SLU:s fortlöpande miljöanalys.

Projektet har samfinansierats av Naturvårdsverket, Jordbruksverket och LRF.

Kontaktpersoner:

Jens Fölster, institutionen för vatten och miljö, SLU
mobil: 070-227 17 21
Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö, SLU
mobil: 070-396 19 23

Rapporten:

Jens Fölster, Katarina Kyllmar, Mats Wallin och Stefan Hellgren (2012). Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Rapport 2012:1. Institutionen för vatten och miljö, SLU.
Rapporten presenteras på en pressträff anordnad av Greppa näringen den 9 februari på Ästad Gård utanför Varberg, Hallands län. Vid pressträffen deltar förutom Jens Fölster och Katarina Kyllmar från SLU även Hallands läns landshövding Lars-Erik Lövdén, Greppa näringens projektledare Stina Olofsson, SJV, och LRF:s ordförande Helena Jonsson.