Webfinanser - nyheter taxeringskalender årsredovisningar it lyx bil nöje spel mobil

2011-11-22 10:00

SEB: Nordic Outlook: En balans på recessionens knivsegg - eurons framtid osäker

Bank

Läget blir alltmer allvarligt. Motstridiga intressen och bristande
probleminsikter har blockerat krishante­ringen och skapat politisk beslutsvånda.
Världsekonomin befinner sig nära recession 2012. Tillväxten blir syre­fattig
även 2013. BNP för OECD-området växer med 1,2 procent 2012 och 1,8 procent
2013. Risken för en säm­re utveckling är större än sannolikheten för en starkare
BNP-tillväxt, främst p g a eurokrisen och försämrade kredit­förhållanden. Euro-
zonen får negativ tillväxt 2012 (-0,4 procent), USA växer starkare. Kina utgör
ljusglimten i konjunkturmörkret med en tillväxt på ca 8 procent, men problemen i
byggsektorn gör att riskerna har ökat även där. Slutsatsen från förra Nordic
Outlook förtjänar att upprepas: det finns ingen quick-fix på världens och eurons
pro­blem. Resan från obalans till balans och ökad normalitet blir flerårig och
besvärlig och går via pressad levnads­standard i väst.

Världsekonomin behöver just nu mer stimulans. Sämre tillväxt försvårar uppgiften
att nå uppsatta statsfinansi­ella sparmål och ökar den politiska riskpremien.
Men vi räknar inte med ytterligare åtstramningar; riskerna är för stora och kan
skapa en negativ spiral med ytterligare fallande tillväxt och social oro. Den
finanspolitiska åtstram-ningseffekten för OECD-området väntas bli drygt 1
procent av BNP både 2012 och 2013. Trots att utrymmet för stimulans är mycket
begränsat väntas åtgärder mot den höga arbetslösheten få hög prioritet. Det
politiska trycket ökar på centralbankerna att fortsätta med ultralätt
penningpolitik; Europeiska centralbanken använder sitt begrän-sade
handlingsutrymme och sänker räntan till 1,0 procent och låter
värdepappersportföljen expandera med ytterli-gare 500 miljarder euro under
2012. Denna penningpolitik är möjlig eftersom det globala underliggande
inflations-trycket avtar samtidigt som omstruktureringar och nya regleringar för
banksektorn gör att riskerna är större för kre-ditkontraktion än
kreditexpansion. De politiska systemens beslutskraft och uthållighet att
genomföra en nödvändig men impopulär stålbadspolitik prövas med eftertryck
2012. Risken är stor för fortsatt politisk osäkerhet och oro på både nationell
och internationell nivå.

Eurosamarbetet är i brant trovärdighetsmässig uppförsbacke på grund av stora
strukturekonomiska problem, svagheter i det finansiella systemet, ofullbordade
euroinstitutioner och ökade politiska risker. Framtiden för euron är osäker,
vilket hämmar tillväxten och tvingar företag och finansiella institutioner att
förbereda sig för det otänk-bara: att euron i sin nuvarande form upphör. Höstens
krislösningar har misslyckats att vinna trovärdighet hos inter-nationella
investerare, inklusive centralbanker och stora statliga investeringsfonder. Att
ECB utökar sina statspap-persköp löser länders kortsiktiga likviditetsproblem
och ger politikerna tid att lösa huvudproblemen - solvens, kon­kurrenskraft och
eurons institutioner - men minskar samtidigt också det politiska
förändringstrycket. Att Tysklands förbundskansler Merkel mer tydligt har börjat
staka ut vägen mot den europeiska politiska unionen är en nödvändig utveckling
för eurosamarbetets sammanhållning men medborgarna måste övertygas om dess
fördelar.

USA:s ekonomi har de senaste månaderna utvecklats något bättre än väntat och
riskerna för en recession har minskat. Vi räknar med en tillväxt på 1,7 procent
2012 och 2,3 procent 2013. En hög arbetslöshet kring 9 procent de närmaste två
åren och en husmarknad som inte fått bottenkänning pressar hushållens
konsumtionskraft och håller - tillsammans med europroblemen - tillbaka USA:s
tillväxt. De finanspolitiska riskerna är stora: Om kon­gressen inte förlänger
ersättningen till långtidsarbetslösa samt skattesänkningarna till hushållen som
löper ut vid årsskiftet blir åtstramingen närmare 2 procent av BNP 2012. Problem
att skapa en trovärdig plan kring finans­politikens långsiktiga utformning
bidrar också till att hålla tillbaka konsumtion och investeringar.

Svensk tillväxt väntas 2012 hamna på 0,7 procent, långt under trendnivån 2-2,25
procent. Tillväxten 2013 blir 2,0 procent. En del ränder börjar därmed gå ur
finansminister Borgs svenska tigerekonomi. Förbättringen på arbets-marknaden
planar ut under våren 2012 och i slutet av 2013 ligger arbetslösheten på 7,9
procent. Den svagare ekonomin skapar politiskt tryck på regeringen att ta steg
mot en mer expansiv finanspolitik 2012-13. Vi räknar med en stimulansdos på 10
respektive 20 miljarder 2012 och 2013. Sveriges statsfinanser förblir starka och
statsskulden väntas falla ytterligare som andel av BNP från 39 procent av BNP i
slutet av 2010 till 31,4 procent i slutet av 2013.

Samtidigt genomför Riksbanken styrräntesänkningar från dagens 2,0 procent till
1,25 procent under 2012. Sänkningarna möjliggörs av att inflationen väntas bli
lägre än vad vi räknade med i augusti och att mängden lediga resurser blir
större under de kommande två åren som en följd av den högre arbetslösheten.
Riksbanksdirektionens nya sammansättning kan få effekter på räntan framöver och
då i en mjukare riktning. Kredit- och husmarknaden kyls av steg för steg. Vi
håller fast vid vår prognos med ett fall för huspriserna på 10-15 procent de
kommande två åren. Högre arbetslöshet pressar huspriserna medan lägre ränta
stöttar. Historiska erfarenheter tyder dock på att priserna brukar falla mer än
så i nedgångsfaser, vilket bidrar till att vi ser risker för en ännu störrre
husprisnedgång som i så fall kan få betydande konsekvenser för konsumtion och
tillväxt. Kronans underliggande styrka kvarstår, men på kort sikt hämmas den av
omvärldsosäkerhet och vikande exportkonjunktur. Om ett år handlas kronan till
8,85 mot euron och till 7,10 mot dollarn (EUR/USD 1,25).

Bland de övriga nordiska länderna står Norge som vanligt emot den globala
lågkonjunkturen bäst. Norsk BNP-till-växt väntas bli 2,2 procent 2012 och 2,5
procent 2013. I linje med andra centralbanker sänker Norges Bank räntan i slutet
av året och ligger därefter still under större delen av 2012 för att sedan
försiktig höja. Förutsättningarna för god tillväxt beror på finanspolitiskt
utrymme. Politiken för dock med sig risker för alltför snabb kreditexpansion och
stigande huspriser. Läget i Danmark är mer bekymmersamt och utvecklingen
påverkas starkt av tillväxtutsikter-na i euro-zonen och fortsatta svagheter på
bostadsmarknaden. Tillväxten väntas bli 1,0 procent 2012 och 1,4 pro-cent 2013.
Finland påverkas också negativt av den globala inbromsningen, men det finns
inget behov av ytterligare budgetbesparingar. ECB:s räntesänkningar och en
svagare euro hjälper Finland som väntas få en tillväxt på 1,2 procent 2012 och
2,0 procent 2013.

Estland, Lettland och Litauen står inför en tydlig exportledd inbromsning.
Stålbadspolitiken har varit smärt-sam men trovärdig och framgångsrik. BNP-
tillväxten hamnar i regionen 2-4 procent 2012 respektive 2013. En för-siktigt
ökande inhemsk efterfrågan, bl a med hjälp av stärkt köpkraft för hushållen när
energi- och matprisinfla-tionen avtar, ger tillväxtstöd men förbättringen på
arbetsmarknaden går långsamt och Baltikum undgår inte Euro-pas lågkonjunktur.
Strukturproblem på arbetsmarknaden och en alarmerande demografisk utveckling
utgör hot mot de tre ländernas långsiktiga tillväxtförmåga.

   Nyckeltal: Internationell och svensk ekonomi

+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| USA | 3,0 | 1,8 | 1,7 | 2,3 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| Euro-zonen | 1,8 | 1,6 | -0,4 | 0,8 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| Japan | 4,1 | -0,3 | 2,0 | 1,2 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| OECD | 2,9 | 1,7 | 1,2 | 1,8 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| Kina | 10,4 | 9,1 | 8,0 | 8,2 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| Norden | 2,9 | 2,5 | 1,3 | 2,0 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| Baltikum | 1,4 | 6,0 | 2,5 | 3,5 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| Världen (PPP) | 5,1 | 4,0 | 3,2 | 3,8 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % |   |   |   |   |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| BNP, faktisk | 5,6 | 4,3 | 0,7 | 2,0 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| BNP, dagkorrigerad | 5,4 | 4,3 | 1,1 | 2,0 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 8,4 | 7,4 | 7,4 | 7,9 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| KPI-inflation | 1,2 | 3,0 | 1,1 | 1,4 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| Offentligt saldo (% av BNP) | -0,2 | 0,0 | -0,2 | -0,1 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| Reporänta (dec) | 1,25 | 2,0 | 1,25 | 1,25 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 8,98 | 9,30 | 8,85 | 8,60 |
+--------------------------------------------------+------+------+------+------+


-------------------------------------------------------------------------------
SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Som relationsbank erbjuder SEB i
Sverige och de baltiska länderna rådgivning och ett brett utbud av andra
finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge, och Tyskland har verksamheten
en stark inriktning på företagsaffären och investment banking utifrån ett
fullservicekoncept till företagskunder och institutioner. Verksamhetens
internationella prägel återspeglas i att SEB finns representerad i ett 20-tal
länder runt om i världen. Den 30 september 2011 uppgick koncernens
balansomslutning till 2 359 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 241
miljarder kronor. Koncernen har cirka 17 600 anställda. Läs mer om SEB på
www.sebgroup.se

Copyright © Hugin AS. All rights reserved.