Webfinanser - nyheter taxeringskalender årsredovisningar it lyx bil nöje spel mobil

2011-11-14 9:58

En tredjedel av EU:s budget till regionalstöd

EU I sitt förslag till ny regionalpolitik för perioden 2014-2020 föreslår EU-kommissionen att ungefär en tredjedel av EU:s budget ska vikas åt regionalstöd. EU:s regionalpolitik går ut på att fördela EU-stöd till fattiga och mindre utvecklade regioner för att minska skillnader och ojämlikheter.


EU:s regionalpolitik i olika delar
•Regionala utvecklingsfonden
•Socialfonden
•Sammanhållningsfonden
•Globaliseringsfonden
•Europeiskt territoriellt samarbete

I mitten av oktober 2011 lade EU-kommissionen fram sitt förslag till hur EU:s regionalpolitik ska se ut 2014-2020. I stora drag liknar förslaget EU:s nuvarande regionalpolitik.

Regionalpolitiken ska ha koppling till Europa 2020-strategin

EU:s regionalstöd består av tre huvuddelar En del är vikt för stöd till alla regioner, en del till stöd för att minska arbetslöshet och socialt utanförskap och en tredje del till att hjälpa de allra fattigaste regionerna inom EU. Förutom de tre huvuddelarna finns också några andra samarbetsområden, till exempel globaliseringsfonden.

Under den kommande perioden vill EU-kommissionen att alla aktiviteter och projekt som får stöd från EU ska ha koppling till Europa 2020-strategin. Europa 2020-strategin är en långsiktig plan för att skapa arbeten och tillväxt inom EU fram till 2020.

Stöd till alla regioner från regionalfonden

Alla regioner i EU ska få stöd från regionalfonden, eller europeiska regionala utvecklingsfonden som det heter. Syftet med fonden är att minska skillnader och obalans mellan regioner i EU. Stöden kan till exempel gå till små och medelstora företag men även till projekt för att öka energieffektiviteten, till förnybar energi och innovation. En del av pengarna är öronmärkta för projekt i storstäder.

Socialfonden ska stödja projekt för att minska arbetslösheten

Syftet med socialfonden är att minska arbetslösheten och utanförskapet för EU:s cirka 23 miljoner arbetslösa. Unga människor och långtidsarbetslösa är prioriterade grupper, men också migranter och utsatta grupper.

Organisationer, företag och myndigheter ska kunna söka stöd för att i olika projekt arbeta med de olika problem som finns.

Fattiga regioner kan söka EU-stöd för bättre miljö och transport ur sammanhållningsfonden

EU-länder som har en BNI (Bruttonationalinkomst) som är lägre än 90 procent av genomsnittet för hela EU får stöd från det som kallas för sammanhållningsfonden. Syftet med fonden är att minska de ekonomiska skillnaderna inom EU. Stöden ska gå till infrastukturprojekt, till exempel att utveckla kollektivtrafiken, energiprojekt och till investeringar för att förbättra miljön.

Samarbete mellan regioner över gränserna

Förutom de stora delarna föreslår EU-kommissionen också ett stöd till regioner som samarbetar om problem över gränserna, till exempel föroreningarna runt Östersjön eller gemensamma sjukhus i gränsregioner. Detta kallas för territoriellt samarbete och det kan handla om att regioner runt en gräns samarbetar men även om projekt mellan myndigheter i stora geografiska områden.

EU-kommissionen föreslår att Globaliseringsfonden ska finnas kvar även för perioden 2014-2020. Globaliseringsfonden ska erbjuda finansiell hjälp till personer som blivit arbetslösa när ett företag flyttat till ett låglöneland eller på grund av en plötslig kris.

En tredjedel av budgeten till regionalstöd

EU-kommissionen föreslår att 376 miljarder euro ska avsättas till regionalpolitiken för perioden 2014-2020. Av detta ska mellan 25 och 52 procent fördelas till de olika medlemsländerna inom socialfonden.

Alla regioner ska få stöd men fattiga får mer

Alla regioner ska få regionalstöd och stöd från socialfonden. Däremot är det endast de fattiga regionerna som får stöd från sammanhållningsfonden. Störst andel stöd ska gå till regioner med BNI under 75 procent av genomsnittet för hela EU men regioner med BNI upp till 90 procent ska kunna söka.

Svenska regeringen positiv i stort, Storbritannien vill dra ner på utgifterna

Den svenska regeringen företrädd av näringsminister Annie Lööf är positivt inställd till att det är de minst utvecklade regionerna som prioriteras i EU-kommissionens förslag.

Europaparlamentet är också positivt till att en stor del av EU-budgeten går till regionalstöd men vill ge regioner och lokala myndigheter större inflytande.

Den brittiska regeringen vill överhuvudtaget ha en stramare EU-budget med minskade utgifter.

Debatt under 2012, klart 2013

Förslaget är ett av flera förslag i ett paket om EU:s långtidsbudget. Andra delar är till exempel den om jordbrukspolitiken i EU och EU:s forskningspolitik.

Under 2012 kommer EU-kommissionens förslag att diskuteras på olika nivåer inom EU, till exempel i arbetsgrupper i ministerrådet och i Europaparlamentets utskott. Förhoppningen är att Europaparlamentet och ministerrådet ska ta ställning till förslagen under 2013 så att de kan träda i kraft 2013. 2014 börjar nästa programperiod gälla och till dess måste allt vara klart.