Webfinanser - nyheter taxeringskalender årsredovisningar it lyx bil nöje spel mobil

2011-09-30 9:41

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 50 år: Arbetsmarknaden under 50 år – några karaktäristiska drag

Arbete

Det är 50 år sedan SCB publicerade sin första arbetskraftsundersökning. Under de 50 år som gått finns det fyra tydliga tendenser på arbetsmarknaden. Den första är kvinnornas inträde på arbetsmarknaden fram till i slutet av 1980. Den andra är att andelen personer i arbete av de sysselsatta sjönk under 1970- och 1980-talet för att sedan börja öka i slutet av 1990-talet. En tredje är att arbetslösheten var på mycket låga nivåer, runt 3 procent, fram till 1990-talets kris. Därefter har arbetslösheten bitit sig fast på en betydligt högre nivå, runt 7 %, det senaste decenniet. Den fjärde är de äldres återkomst till arbetsmarknaden. Vidare är numera en stor del av arbetskraften födda utomlands.

I augusti 2011 var det 50 år sedan SCB gjorde sin första arbetskraftsundersökning. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) har under dessa år beskrivit läget, utvecklingen och dynamiken på arbetsmarknaden och varit en viktig källa för flera generationer av arbetsmarknadsintressenter. Statistiken har hög aktualitet och publiceras varje månad, kvartal och år. AKU har kommit att bli en central statistikkälla för att följa utvecklingen i svensk ekonomi och utgör en viktig del av underlaget för finans- och penningpolitiken. AKU är också mycket viktig för förståelsen av arbetsmarknadens funktionssätt.

Under dessa 50 år har AKU anpassats till nya användarbehov, internationella regleringar med mera. Kvalitetstänkande och löpande utvecklingsarbete har varit ledstjärna för statistiken. Stora insatser har gjorts under de senaste åren; AKU:s månadsurval har utökats från 21 500 till 29 500 personer, flera nya tabellpaket har tillkommit och jämförbarheten över tid har förbättrats. Bakgrunden till detta är regeringens mål att öka sysselsättningen, särskilt antalet personer i arbete. Målet ska främst uppnås genom ökat arbetskraftsutbud, minskad arbetslöshet och minskad sjukfrånvaro bland de sysselsatta.

I det följande beskrivs några karaktäristiska drag på arbetsmarknaden under de senaste 50 åren. Beskrivningen fokuserar i huvudsak på åldersgruppen 16-64 år och bygger på årsdata från AKU.

Arbetsmarknaden under 50 år
Under de senaste 50 åren har befolkningen i åldersgruppen 16-64 år ökat med cirka 23 procent från cirka 4,9 miljoner till 6,0 miljoner personer. Antalet män i åldersgruppen ökade under perioden med cirka 25 procent, medan antalet kvinnor ökade med 21 procent.

Invandring har gett ett väsentligt bidrag till befolkningstillväxten. Den har under perioden 1990-2011 stått för en stor del av befolkningsökningen; 170 000 personer på 1990-talet och cirka 340 000 personer under 2000-talet, varav cirka 120 000 under de sista tre åren.

Kvinnornas frammarsch på arbetsmarknaden
Under samma period har antalet sysselsatta i åldersgruppen16-64 år ökat med drygt en miljon personer, eller ungefär 30 procent till 4,5 miljoner personer. Ökningen av antalet sysselsatta kvinnor är den huvudsakliga förklaringen till utvecklingen; en ökning med omkring 70 procent. Antalet sysselsatta män ökade under perioden med endast 5 procent.

Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen, har under perioden ökat med ungefär 4 procentenheter till 74 procent. En av flera förklaringar till den låga utvecklingen av sysselsättningsgraden är den trend, som finns under i stort sett hela efterkrigstiden, mot en allt högre andel studerande. Det gäller främst ungdomar som i högre grad deltar i gymnasie- och högskoleutbildning. Detta ger ett lågt arbetskraftsutbud för ungdomar¹.

Den kraftiga sysselsättningsökningen bland kvinnorna framgår av diagrammet nedan. Sysselsättningsgraden för kvinnorna, ökade under dessa 50 år från cirka 51 procent till 71 procent. Kvinnornas frammarsch på arbetsmarknaden skedde fram till slutet av 1980-talet. Småbarnsmödrarnas inträde på arbetsmarknaden är ett väsentligt bidrag till sysselsättnings-tillväxten. I slutet av 1980-talet hade kvinnornas sysselsättningsgrad nått en nivå som är 4-5 procentenheter lägre än männens jämfört med drygt 37 procentenheter i början av 1960-talet. Denna skillnad kvarstår under resten av perioden med undantag för 1990-talets krisår, då skillnaden var ännu mindre.

Andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 16-64 år, 1961 - 2010. Procent

Männens sysselsättningsgrad har däremot sjunkit från cirka 90 procent i början av 1960-talet till cirka 85 procent i slutet av 1980-talet. 1990-talets kris förorsakade en kraftig nedgång av sysselsättningen för männen till drygt 73 procent för att sedan återhämtas till cirka 76 procent. Ökningen av antalet sysselsatta män under dessa 50 år förklaras således uteslutande av en befolkningsökning i gruppen.

Lägre andel personer i arbete under 1970- och 1980-talet
Andelen personer i arbete av de sysselsatta sjönk från cirka 92 procent för männen och cirka 88 procent för kvinnorna i början av 1960-talet till 85 procent respektive 78 procent i slutet av 1980-talet. Förhållandet förklaras av ökad frånvaro genom reformerna för ökade rättigheter till semester, tjänstledighet för studier och föräldraledighet samt ökad frånvaro på grund av sjukdom. Den ökade frånvaron förklarar alltså en viss del av sysselsättningsökningen från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet². Efter 1990-talets kris påbörjas en återhämtning av andelen personer i arbete för att 2010 ligga på 88 procent för männen och närmare 83 procent för kvinnorna.

De äldres återkomst till arbetsmarknaden³
Ett annat karaktäristiskt drag under dessa 50 år är sysselsättningsutvecklingen för de äldre. En gradvis nedgång noteras av sysselsättningsgraden för män i åldersgruppen 60-74 år fram till andra hälften av 1990-talet. Under 2000-talet har sysselsättningen ökat, och nu är två tredjedelar av männen i åldersgruppen 60-64 år sysselsatta och är på samma nivå som på 1970-talet. Under de senaste åren uppvisas också en uppgång av sysselsättningen bland männen i åldersgruppen 65-69 år. I den äldsta åldersgruppen 70-74 år har sysselsättningen legat på en relativt låg stabil nivå. För kvinnorna i åldern 60-74 år observeras en gradvis uppåtgående trend av sysselsättningsgraden. Uppgången förklaras av en stadigvarande ökning av antalet sysselsatta kvinnor i åldersgruppen 60-64 år.

Ökad arbetslöshet under 1990- och 2000-talet
AKU har genomgått många förändringar under åren. Förändringarna har särskilt berört definitionen av arbetslöshet och därmed påverkat storleken av den. För perioden 1987 och framåt finns jämförbara skattningar.

Arbetslöshetstalet för befolkningen i åldern 16-64 år, 1961 - 2010. Procent

Trots tidsseriebrotten 1987 och tidigare, kan det ändå konstateras att arbetslöshetstalet har legat på relativt mycket låga nivåer under 1960-,1970- och 1980-talet. Arbetslösheten låg exempelvis 1987 på ca 3 procent. Som en konsekvens av 1990-talets kris, då antalet sysselsatta sjönk med hela 580 000 personer, uppnådde arbetslösheten en historisk hög nivå på 11 procent år 1997. Den högsta arbetslösheten för männen var dock under 1993 och 1994; 11,8 procent. Kvinnornas arbetslöshetstal nådde sin topp på 10,7 procent år 1997. Sedan i slutet av 1990-talet har arbetslösheten uppvisat en nedåtgående trend, för att 2010 ligga på 8,4 procent.

Arbetslösheten varierar naturligtvis efter kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland med mera. Under det senaste decenniet har exempelvis arbetslösheten för åldersgruppen 16-64 år legat i genomsnitt på cirka 7 procent. Medan den för ungdomar har legat på cirka 20 procent; heltidsstuderande står för en stor del av gruppen. Motsvarande tal för inrikesfödda har varit i snitt 6 procent, medan den för utrikesfödda har varit dubbelt så hög. Bristande möjligheter att få arbete för utrikesfödda och ungdomar, är alltså en viktig förklaring till de höga arbetslöshetssiffrorna.

Arbetskraften – olika mönster före och efter 1990-talets kris
Arbetskraftstalet, det vill säga antalet sysselsatta och antalet arbetslösa i relation till befolkningen, varierar mindre över tiden än dess delkomponenter som går åt olika håll under en konjunktursvängning. Trenden för arbetskraftstalet följde under 1960-1990 i stort sett sysselsättningen eftersom arbetslösheten var låg och tämligen stabil. Efter 1990 har ökningen i arbetslösheten ökat skillnaden mellan arbetskraftstal och sysselsättningsgrad.

1) Samtidigt med detta pressmeddelande publiceras Bakgrundsfakta 2011:3; Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 50 år - Fyra forskarperspektiv på arbetsmarknaden. Berndt Öhmans artikel ”Två kriser – en analys av den aktuella arbetsmarknaden” är en av de fyra artiklarna i rapporten. De övriga artiklarna är författade av Eskil Wadensjö, Johnny Zetterberg och Bertil Holmlund.

2) Se också Mats Wadman; Sysselsatta i arbete och frånvaro under perioden 1970-1980. Meddelanden från utredningsenheten. AMS. Meddelande nr 1981:12 

3) Se Bakgrundsfakta 2011:3; Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 50 år - Fyra forskarperspektiv på arbetsmarknaden. Eskil Wadensjös artikel om ”de äldres återkomst till arbetsmarknaden – ett långsiktigt perspektiv” .

Mer om statistiken

MyNewsdesk