Webfinanser - nyheter taxeringskalender årsredovisningar it lyx bil nöje spel mobil

2011-09-20 10:29

Stora satsningar på utbildning i Stora satsningar på utbildning i budgetpropositionen

Skola

Budgetpropositionen innehåller stora satsningar på utbildning. Det blir ett mattelyft med fortbildning för lärare, en lärarreform med en karriärstege för duktiga lärare, kvalitetssatsning på humaniora och samhällsvetenskap i högskolan samt fler platser på utbildningarna till läkare, tandläkare, sjuksköterska och civilingenjör.

Nedan beskrivs de viktigaste reformerna på utbildningsområdet i höstens budget.

Högre status för läraryrket och högre kompetens i skolan
För att bryta försämringen av svenska elevers kunskapsresultat är det nödvändigt att stärka lärarnas kompetens och läraryrkets status. I budgetpropositionen satsas 3,8 miljarder kronor under åren 2012-2015 för att stärka lärarnas kompetens och höja läraryrkets status.

* Karriärutvecklingsreform
Regeringen avsätter medel för en karriärutvecklingsreform med utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom grund- och gymnasieskolan. Utvecklingsstegen med eventuella behörighetskrav ska beskrivas i skollagen. Löner och anställningsvillkor regleras av parterna på vanligt sätt. Staten täcker kostnader för skolhuvudmännen för reformen genom ett statsbidrag.

* Lärarlyftet II
Lärarlyftet II införs, en fortbildningssatsning som innebär att lärare som har legitimation men saknar behörighet inom något av de ämnen eller årskurser som de undervisar i ska erbjudas utbildning för att få denna behörighet.

* Fortbildningsmedel för yrkeslärare
Regeringen avsätter särskilda fortbildningsmedel för yrkeslärare för att erbjuda dessa möjlighet att regelbundet delta i praktisk verksamhet ute på arbetsplats inom sin aktuella bransch.

* Vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL)
För perioden 2012-2014 finns 400 mnkr avsatta för vidareutbildning av obehöriga lärare, för att dessa ska kunna nå lärarexamen. Lärosätena kan tillgodoräkna de sökandes tidigare erfarenheter som lärare och erbjuda individualiserade utbildningar.

* Forskarskolor för lärare
Vid ett antal universitet och högskolor anordnas forskarskolor för lärare. För perioden 2012-2014 finns 200 mnkr avsatta för dels själva utbildningen, dels delar av huvudmannens kostnader för lärarens lön. På så sätt kan vi få fler forskarutbildade i skolväsendet.

* Kvalitetssatsning på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i lärarutbildningen med höjd ersättning
För att stärka kvaliteten på lärarutbildningen beräknas att ersättningen till VFU höjs med 94 mnkr. Av dessa medel är 40 mnkr nya för lärarutbildningen och 54 mnkr omfördelas från övrig lärarutbildning.

* Omfördelning av platser på lärarutbildningen mellan olika lärosäten
Utbildningsplatser omfördelas från lärosäten som inte har beviljats examenstillstånd för den nya lärarutbildningens olika inriktningar till lärosäten som har godkänts i Högskoleverkets kvalitetsprövning och har kapacitet att ta emot fler lärarstudenter. På så sätt minskar inte det totala utbudet av lärarutbildning, trots att en del lärosäten har förlorat sina examenstillstånd och därmed sin rätt att ge utbildningen.

Stort mattelyft genomförs
En stor satsning på matematik i den svenska skolan kommer att genomföras.

* Fortbildning för mattelärare
Regeringen avser att göra en särskild fortbildningssatsning för matematiklärare i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Satsningen ska ge lärare stöd att utveckla elevers kunnande och förmågor i linje med nya läro-, ämnes- och kursplaner. Totalt satsas 800 miljoner kronor 2012-2015.

* Utökad undervisningstid i matematik
För att stärka matematiken som ett av grundskolans basämnen, ska antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan utökas med 120 timmar från och med höstterminen 2013. Det innebär en extra timme per vecka i tre årskurser. Regeringen avsätter 250 miljoner kronor för denna reform 2013 och 500 miljoner kronor per år från och med 2014.

* Läsa-skriva-räkna-satsning
Det är viktigt att elever får ett individuellt utformat stöd för att lära sig de grundläggande färdigheterna läsa, skriva och räkna under de första åren i grundskolan. Regeringen har därför genomfört en läsa-skriva-räkna-satsning 2008-2011. Statsbidraget kan bl.a. användas till personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser och införskaffande av läromedel. Satsningen pågår även 2012 med 250 miljoner kronor.

Kraftfull utbyggnad av viktiga vårdutbildningar
Den svenska vården är i stort behov av utbildad, kompetent personal. Flera myndigheter varnar för stora brister på läkare, sjuksköterskor och tandläkare framöver – om inte fler personer utbildas. Regeringen har vid flera tidigare tillfällen utökat antalet platser på olika vårdutbildningar för att möta arbetsmarknadens behov. Efterfrågan på högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård bedöms ändå öka snabbare än tillgången, bland annat på grund av ökat vårdbehov och ålderstrukturen bland nu yrkesverksamma.
Regeringen föreslår nu att viktiga vårdutbildningar byggs ut.
• Läkarutbildningen byggs ut med 50 nybörjarplatser 2012 och ytterligare 250 nya platser planeras i kommande budgetpropositioner.
• Sjuksköterskeutbildningen de kommande åren bör öka till 700 fler nybörjarplatser per år.
• Specialistsjuksköterskeutbildningen byggs ut med 100 nybörjarplatser 2012.
• Tandläkarutbildningen byggs ut med 12 nybörjarplatser 2012 och ytterligare 40 platser planeras kommande år.
De nya platserna finansieras genom omfördelning av medel.

Fler civilingenjörer ska utbildas
Svensk industri är i stort behov av välutbildade ingenjörer. Efter att intresset för ingenjörsutbildningar under många år ha sjunkit ser vi nu ett ökat söktryck till civilingenjörsutbildningarna. För att möta det ökade intresset bygger regeringen ut civilingenjörsutbildningarna med 400 platser 2012 och planerar för ytterligare 200 platser 2013. De nya platserna finansieras genom en omfördelning av medel.

Kvalitetssatsning på humaniora och samhällsvetenskap
Den kraftiga expansionen av antalet platser på högskolan på 1990-talet har lett till urholkad kvalitet. Särskilt eftersatt har områdena humaniora och samhällsvetenskap blivit. Regeringen har vid flera tillfällen gjort riktade satsningar på dessa områden, men eftersom behoven är fortsatt stora föreslås en ny kvalitetssatsning på 400 miljoner kronor 2013. De går till höjda ersättningsbelopp för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Satsningen finansieras genom regeringen avser att dra in 440 miljoner kronor från lärosätena, eftersom en del av anslaget i dag är ersättning för personer som registrerar sig på kurser, men aldrig deltar i en enda föreläsning.

Stimulansmedel vid samgåenden mellan lärosäten
Flera lärosäten har en verksamhet som riskerar att bli känslig för omvärldsförändringar. Det gäller till exempel lärosäten med en hög andel tredjelandsstudenter, hög andel distansstudenter eller en stor koncentration av sitt utbildningsutbud på enskilda större utbildningar som har fått kritik i Högskoleverkets utvärderingar, exempelvis lärar- och sjuksköterskeutbildningar. En väg att minska sårbarheten och öka kvaliteten inom både den högre utbildningen och forskningen är genom fler samgåenden mellan lärosäten. Förändringar av organisationen bör bygga på lärosätenas egna bedömningar och på frivillighet. För att öka incitamenten till frivilliga samgåenden föreslår regeringen att stimulansmedel ska avsättas. För 2012 avsätts 20 miljoner kronor, därefter beräknas 75 miljoner kronor per år för kommande år.

Forskningsresultat ska komma till användning
Forskningsresultat från universitet och högskolor måste komma samhället till del, till exempel genom att resultat kommersialiseras. En viktig typ av verktyg för kommersialisering är lärosätenas holdingbolag. Regeringen föreslår att lärosätena och deras holdingbolag får särskilda medel (19 miljoner kronor 2012, därefter beräknas 12 miljoner kronor per år) för att bygga upp så kallade idébanker med forskningsresultat.
De två universitet som i dag saknar holdingbolag, Örebro universitet och Mittuniversitetet, föreslås få bilda var sitt holdingbolag. Till det får universiteten använda 1 miljon kronor vardera under 2012.

Fler får stipendier
Från höstterminen 2011 ska utländska studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz som inte deltar i utbytesprogram betala för sin utbildning i Sverige. I samband med införandet av avgifter inrättades två stipendieprogram. Ett av stipendieprogrammen riktar sig till särskilt kvalificerade studenter från hela världen och det andra mot de tolv länder som Sverige har ett långsiktigt biståndssamarbete med. Regeringen föreslår nu en höjning av biståndsprogrammet. Från att ha omfattat 30 miljoner kronor per år ökar det till 50 miljoner kronor per år.

Tekniksprånget
För att locka elever på gymnasiets naturvetenskapliga program till högskolestudier och i förlängningen även en karriär inom teknikområdet ska de erbjudas praktikplatser på företag inom teknikindustrin. Regeringen föreslår att 20 mnkr avsätts under 2013.

Förstärkning av nationella prov
De nationella ämnesproven utgör ett viktigt stöd för en likvärdig och rättvis betygssättning. Resultatet på en elevs nationella prov är också ett viktigt underlag för läraren för att kunna avgöra om en elev behöver mer stöd och hjälp. För att nationella prov ska fylla sin funktion krävs att de genomförs på ett rättssäkert sätt och att bedömningen är objektiv. Regeringen avser därför att ge Skolverket i uppdrag att utveckla och kvalitetssäkra de nationella ämnesproven. Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor per år avsätts från och med 2013.

Skolinspektionen och Skolverket får extra resurser för att stärka det arbetsplatsförlagda lärandet
Statens skolverk ges i uppdrag att vidta åtgärder som kan bidra till att öka yrkesutbildningarnas attraktionskraft och säkra kvaliteten på det arbetsplatsförlagda lärandet. I uppdraget ingår att utveckla en attraktiv handledarutbildning för dem på företagen som har hand om yrkeseleverna. Regeringen satsar 10 miljoner kronor per år under 2012 och 2013.

120 miljoner till kompetensutveckling i förskolan
För att leva upp till den nya skollagens och läroplanens krav gör regeringen bedömningen att förskolechefer och förskollärare i förskolan behöver ytterligare möjligheter att utveckla sin kompetens.
Regeringen föreslår satsningar på kompetensutveckling för förskollärare och förskolechefer om totalt cirka 120 miljoner kronor under 2012‒2014 inom områdena uppföljning och utvärdering samt barn i behov av särskilt stöd.

Fler platser i yrkesvux och yrkeshögskola
För att få fler unga att delta i reguljär utbildning föreslår regeringen en tillfällig ökning av platser inom yrkesvux och yrkeshögskolan. Regeringen satsar totalt 750 miljoner kronor 2012–2013 på 7 500 nya platser inom yrkesvux och yrkeshögskolan.


Eva-Marie Byberg

MyNewsdesk