Webfinanser - nyheter taxeringskalender årsredovisningar it lyx bil nöje spel mobil

2011-08-30 10:01

Nordic Outlook: En världsekonomi som vacklar av krävande skuldbördor och politiska spänningar

Bank

Det ekonomiska läget i världen är allvarligt men inte ohanterligt. De närmaste
åren innebär ett lågkonjunkturklimat för västvärldens ekonomier (OECD) med en
tillväxt på bara 1-2 procent. Riskbilden har slagsida åt det negativa hållet med
en recessionsrisk på 30 procent. Arbetslösheten, inte minst för ungdomar, biter
sig fast på höga nivåer i flera länder och utgör en källa till social och
politisk oro. En ljusglimt i konjunkturmörkret är tillväxten i Kina och Asien.
Regionen kommer att påverkas av försvagningen i USA och Europa men i frånvaro av
stora skuldproblem finns ekonomisk-politiskt handlingsutrymme som ger tillväxt
nära trend (6-8 procent). Ett antal viktiga beslut ska fattas den närmaste tiden
som avgör om recessionsrisken ökar eller minskar. Den amerikanska kongressens
samarbetsvilja kommer att testas både när det gäller långsiktiga besparingar och
kortsiktiga stimulanser. Euroländerna ska ge klartecken till krisuppgörelsen
från 21 juli och därefter kommer den politiska handlingskraften att testas när
det gäller frågor om gemensam statsskulds- och finanspolitik. Därutöver måste
frågor om statliga skuldrekonstruktioner få svar samtidigt som en försvagad
banksektor måste återvinna styrka genom rekapitalisering.

Det finns ingen "quick-fix" för att lösa problemen. Världen har att göra med
djupgående systemproblem som kräver systemlösningar utanför nationsgränser.
Nödvändiga anpassningprocesser kommer att fortsätta i ytterligare ett par år.
Att situationen för världsekonomin förvärrats under sommaren beror på ett
negativt samspel mellan olika problem: 1. fortsatt nödvändig skuldsanering för
stater och hushåll; 2. tappad tillväxtkraft på grund av avtagande effekt från
den enorma stimulanspolitiken 2009-10 och tilltagande negativ tillväxteffekt
från sjunkande förmögenhetsvärden; 3. en nästan uttömd verktygslåda för den
ekonomiska politiken; 4. en ofullbordad reparation av den finansiella sektorns
balansräkning efter den globala recessionen; 5. tecken på svag politisk
beslutskraft på såväl nationell som internationell nivå. Detta gör problembilden
i dag mer komplex än den var vid förra krisen hösten 2008.

Eurons framtid är ifrågasatt, främst mot bakgrund av valutasamarbetets
institutionella svagheter. Tysklands ekonomi har underliggande styrka, men
internationell avmattning gör att tillväxten hamnar under trend. Det ökar
påfrestningarna för euron och behovet av stöd från G20 och IMF. Vägvalet är nu
antingen ökad överstatlighet eller upplösning. Varje steg som det politiska
systemet tar mot federalism utan att förankra hela bilden hos  medborgarna ökar
risken för en allvarlig politisk och demokratisk baksmälla.

Trycket ökar mot centralbankerna att hålla historiskt låga nära-noll-räntor i
takt med att saneringspolitiken beslutas och verkställs. Inflationstakten är på
väg ned i västvärldens ekonomier. Det ger centralbankerna frihetsgrader för
ytterligare stimulans. Såväl Federal Reserve (Fed) som Europeiska centralbanken
(ECB) väntas ligga med oförändrad ränta under resten av 2011 och hela 2012. Fed
höjer inte heller räntan under 2013. Ytterligare stimulans kommer att genomföras
med okonventionella metoder, till exempel räknar vi med att Fed köper nya
statsobligationer för 1 000 miljarder dollar det närmaste halvåret. Effekterna
av de okonventionella åtgärderna är oklara, men riskerna med politiken är inte
heller speciellt stora i nuvarande ekonomiska miljö. Det går heller inte att
utesluta att regleringsinstrument används i syfte att säkerställa kreditflöden
till behövande sektorer. I kombination med lågt inflationstryck innebär detta
att långräntorna förblir mycket låga, och vi räknar endast med en mindre uppgång
från dagens exceptionellt nedpressade nivåer.

Omvärldens växande problem gör att Sverige ställs inför ett nytt konjunkturläge
och därmed förändrade förutsättningar den ekonomiska politiken. En cykliskt
känslig exportsektor bidrar till att tillväxten stannar på 1,4 procent 2012 för
att stiga något till 2,6 procent 2013. Därmed slutar arbetslösheten att sjunka
under 2012 och planar ut på besvärligt höga 7 procent. Regeringens senaste
ekonomiska prognos framstår därför i våra ögon som alltför optimistisk i ett
litet längre perspektiv. På kort tid har spelplanen för avtalsrörelsen
förändrats, vilket gör att löneökningarna nu blir 3,5 procent, en halv
procentenheter lägre än i vår förra prognos. Kredit- och husmarknad har bromsat
in snabbare än väntat. Huspriserna väntas nu gå ned med 10 procent de närmaste
två åren efter en 200-procentig uppgång sedan 1995. Historien visar att risken
för huspriserna är på nedsidan, vilket också normalt sett får ganska stora
konsumtions- och tillväxtkonsekvenser. Därmed hamnar fokus för den ekonomiska
politiken snarare på att stabilisera husmarknaden än att kyla av den.

Sveriges statsfinanser förblir starka men något svagare än tidigare beräknat.
Privatiseringarna fryses under 2012. Den offentliga skulden som andel av BNP
faller till 30 procent 2013. Finanspolitiken blir mindre expansiv och gradvis
ökar trycket på Riksbanken att gå försiktigt fram med höjningar av styrräntan.
Inflationsförväntningarna är besvärande höga, vilket bidrar till att Riksbanken
vill avvakta ytterligare avmattningssignaler innan man avslutar höjningscykeln.
Men tillväxt under trend, nedåtrisker för husmarknaden, en kontrollerat låg
inflation och låga styrräntor i omvärlden gör att Riksbanken efter en höjning i
höst till 2,25 procent kan hålla reporäntan oförändrad på den nivån under hela
2012. Under 2013 lyfts räntan ytterligare till 2,75 procent. Kronan är stabil
och har utrymme att stärkas till 8,70 kronor mot euron, vilket fortfarande
innebär att kronan är undervärderad.

Övriga nordiska länder har sammantaget relativt goda förutsättningar att stå
emot den internationella avmatt-ningen i kraft av starka fundamenta. I Danmark
blir tillväxten låg den närmaste tiden, men en mer expansiv finans-politik och
ett uppdämt konsumtions- och investeringsbehov ger gradvis stigande ekonomisk
aktivitet och en BNP-tillväxt på 1,7 procent 2012 och 2,3 procent 2013. Den
finska ekonomin är känslig för variationer i den globala efterfrågan. En
fallande arbetslöshet ger dock ökad konsumtionskraft och lyfter BNP-tillväxten
till runt 2,5 procent per år 2012 och 2013. Den norska ekonomin har bäst
förutsättningar bland de nordiska länderna att visa tillväxt tack vare goda
offentliga finanser, oljeinkomster, investeringar och en stark arbetsmarknad.
Tillväxten i Norge bedöms ligga strax över trendtillväxt 2,5 procent såväl 2012
och 2013.

Efter en överraskande stark tillväxt i de tre baltiska länderna under första
halvåret 2011 bedöms den gradvisa åter-hämtningen fortsätta de kommande två
åren. En avklingande exportkraft ersätts av försiktig uppgång i inhemsk
efterfrågan. Estland och Litauen väntas genomföra en viss finanspolitisk
stimulans samtidigt som inflationen dämpas, vilket stimulerar köpkraften. BNP-
tillväxten för Estland, Lettland och Litauen hamnar i intervallet 4-5 procent
per år 2012 och 2013.

Nyckeltal: Internationell och svensk ekonomi

+--------------------------------------+------+------+------+------+
| Internationell ekonomi. BNP Årlig | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
| förändring i % | | | | |
+--------------------------------------+------+------+------+------+
USA | 3,0 | 1,5 | 1,8 | 2,7
---------------------------------------+------+------+------+-------
Euro-zonen | 1,7 | 1,7 | 1,0 | 1,5
---------------------------------------+------+------+------+-------
Japan | 4,0 | -0,6 | 2,9 | 2,2
---------------------------------------+------+------+------+-------
OECD | 2,9 | 1,7 | 1,8 | 2,1
---------------------------------------+------+------+------+-------
Kina | 10,3 | 9,2 | 8,4 | 8,8
---------------------------------------+------+------+------+-------
Norden | 2,9 | 2,6 | 1,9 | 2,6
---------------------------------------+------+------+------+-------
Baltikum | 1,4 | 5,7 | 3,7 | 4,4
---------------------------------------+------+------+------+-------
Världen (PPP) | 5,1 | 4,0 | 3,5 | 3,9
+--------------------------------------+------+------+------+------+
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
+--------------------------------------+------+------+------+------+
BNP, faktisk | 5,7 | 4,3 | 1,4 | 2,6
---------------------------------------+------+------+------+-------
BNP, dagkorrigerad | 5,4 | 4,3 | 1,8 | 2,6
---------------------------------------+------+------+------+-------
Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 8,4 | 7,4 | 7,1 | 7,1
---------------------------------------+------+------+------+-------
KPI-inflation | 1,2 | 3,1 | 2,1 | 1,9
---------------------------------------+------+------+------+-------
Offentligt saldo (% av BNP) | -0,2 | 0,6 | 0,2 | 0,4
---------------------------------------+------+------+------+-------
Reporänta (dec) | 1,25 | 2,25 | 2,25 | 2,75
---------------------------------------+------+------+------+-------
Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 8,98 | 9,15 | 8,85 | 8,70
---------------------------------------+------+------+------+-------

Copyright © Hugin AS. All rights reserved.