fb


2009-11-23 11:29

Vid framtida katastrofer måste hushållen ta ett större ansvar

| Mer

Ekonomi

I framtiden måste vi försöka förbereda oss på det osannolika. Och bli bättre på att klara oss själva, utan samhällets insatser. Så ser framtidsscenariot ut enligt Nicklas Guldåker vid Lunds universitet som i dagarna lägger fram en avhandling om krishantering.

- Tendensen har på senare år varit att vi ställs inför katastrofer som vi inte har kunnat föreställa oss, säger Nicklas Guldåker och ger Tsunamin, Estonia och branden på Hisingen i Göteborg som exempel. Och att fler större katastrofer är att vänta i klimatförändringarnas spår, råder det enligt honom inget tvivel om.

Nicklas Guldåker har använt stormen Gudrun som fallstudie i sin avhandling och kommit fram till att det var hushållen och medborgarna själva som stod för större delen av krishanteringen. Ändå fokuserar flertalet rapporter och utvärderingar av krisarbetet på hur myndigheter, organisationer och näringslivet agerade.
- Det är dags att flytta fokus till hur man kan stärka individer och hushåll i deras krisarbete, säger Nicklas Guldåker.

På landsbygden har folk ofta en god krisberedskap och är beredda på exempelvis längre elavbrott. Människor i städer är mer beroende av myndigheter. Det gör dem mer sårbara, särskilt som lagstiftningen går mot att människor måste ta ett allt större individuellt ansvar.

Efter stormen Gudrun var det tack vare grannsamverkan, sockenråd och lokala föreningar som man klarade sig ur den värsta krisen. En viktig aktör var LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.
- LRF spelade en oerhört viktigt roll, säger Nicklas Guldåker. De har stora resurser att sätta in vid extraordinära händelser och är definitivt en aktör som man bör räkna med vid krishantering. Efter stormen Gudrun visade det sig ofta att kommuners, räddningstjänster och andra professionella aktörers resurser inte räckte till.

Den nationella krisberedskapen har ändrat karaktär flera gånger under de senaste årtiondena. När muren i Berlin föll gick fokus från externa hot där skyddsrum och gasmasker var centrala i planeringen, till civila och på senare år av hot i form av terrordåd och sabotage. Idag gäller det att i större utsträckning att förbereda sig för det osannolika.

Men hur förbereder man sig för något som man inte tror kan hända? Nicklas Guldåker medverkar tillsammans med andra forskare inom LUCRAM (Lunds universitets centrum för riskanalys och riskmanagement) i utbildningar i risk- och sårbarhetsanalys vid kommuner och landsting runt om i landet. Allt från kärnkraftsolyckor, sabotage, gängkrig på offentlig plats och gisslandraman, till längre elavbrott, stopp i vattenförsörjningen och större IT-haverier hamnar på listor över händelser som man förbereder sig för.

För att inte hushållens roll i krishanteringsarbetet ska glömmas bort har Nicklas Guldåker i sin avhandling utvecklat och prövat en uppsättning begrepp för analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter. Han hoppas att det ska leda fram till bättre kunskaper om hur hushållen själva blir bättre på att hantera kriser. Han hoppas också att resultaten skall öka förståelsen för hushållens behov i samband mes större kriser.

Nicklas Guldåker disputerar den 27 november kl 10.15 på Geocentrum, byggnad 1, Sölvegatan 10, Lund.

Han nås på 070-275 54 04, 046-222 32 79, Nicklas.Guldaker@keg.lu.se

Nicklas Guldåker ingår i ramforskningsprogrammet FRIVA (Framework Programme for Risk and Vulnerability Analysis) och hans forskning finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(MSB).

 


Pressmeddelandet skickades med MyNewsdesk

MyNewsdesk



Annons



billiga resor