Webfinanser - nyheter taxeringskalender årsredovisningar it lyx bil nöje spel mobil

2008-12-15 11:55

Gemensam myndighetsplan mot främmande arter

Djur & Natur Signalkräfta, svartmunnad smörbult och amerikansk kammanet är exemel på främmande arter som sprids i svenska vatten. Det kan få allvarliga konsekvenser såväl för biologisk mångfald och miljö som ekonomi. För att möta, förebygga och minska skador som främmande arter medför har flera svenska myndigheter, däribland Fiskeriverket, nu utformat en gemensam handlingsplan. Uppdraget kommer från regeringen.


Problemet är känt. Allt fler nya arter kommer in i Sverige, inte minst på grund av klimatet, fler transporter, ökad handel och ökat resande under de senaste åren. Senaste exemplet är den amerikanska hummern som nu sprider sig längs svenska västkusten.

- Arter kan ju sprida sig själva på naturlig väg, men en främmande art är något som människan introducerat och det är dem som vi har behandlat i den nya strategin, säger Erland Lettevall på Fiskeriverket.

Problemet med amerikanska hummern och andra främmande arter är att de kan ställa till med stora ekonomiska och biologiska skador. Det inhemska hummerbeståndet kan konkurreras ut och bli smittat av nya, dödliga sjukdomar. Beredskapen för att hantera främmande arter är dock i många fall dålig. Det gäller särskilt arter som är invasiva, det vill säga som sprider sig snabbt och har en god förmåga att etablera sig i ny miljö.

- Ofta har myndigheterna inte vetat vem som ska göra vad, och arbetsprocesserna har ibland varit både långsamma och hierarkiska. Nu har vi ett gemensamt förslag som ger oss en metod och klara direktiv om vem som gör vad, säger Erland Lettevall.

Ökad beredskap kan spara miljarder

Förslaget innebär att Sveriges myndigheter nu för första gången har en gemensam plattform att stå på, när man ska hantera främmande arter som människor introducerat i den svenska miljön. Både en handlingsplan och en strategi ingår. En nyckelfaktor i arbetet är att införa åtgärder i tid. Beredskapen ska öka, uppgifterna ska vara delegerade och fler riskanalyser ska tas fram. Detta är också ekonomiskt gynnsamt.

- I Portugal har man förlorat enorma summor på grund av en nematodparasit. Den kom in via träimport från andra länder. Hade man identifierat detta som ett högriskområde tidigt och satt in åtgärder hade skadorna blivit mycket mindre och man hade sparat mycket pengar, säger Erland Lettevall.

Men frågan är inte alltid enkel. Ibland kan frihandel och kommersiella intressen stå mot biologiska risker, som när någon vill föra in en art för att odla, sälja eller plantera ut. Särskilt för handel inom EU kan det innebära ett problem. Erland Lettevall menar att det är avgörande att man i dessa fall hittar en avvägning och identifierar de mest farofyllda arterna. Förmågan för en art att etablera sig varierar mellan olika miljöer och i olika länder.

- Sverige bör därför verka för att det ska bli mer accepterat att motverka spridning av och handel med främmande arter inom EU - när det innebär risker för miljön och den biologiska mångfalden.

I förslaget räknas olika kostnadsalternativ upp. Den mest radikala åtgärden, att ha beredskap för att utrota eller decimera en främmande organism, skulle kosta cirka 750 miljoner kronor per år.

- Men det rekommenderar vi inte, eftersom det inte skulle stå i proportion till nyttan. Istället föreslår vi en satsning på cirka 113 miljoner per år. Då klarar vi förebyggande åtgärder, riskbedömning och riktade åtgärder i känsliga områden där främmande arter riskerar att spridas.

Rapportera till ArtDatabanken

Arbetet med regeringsuppdraget har pågått i ett par år. Samordningen har gjorts av Naturvårdsverket. Andra instanser som ingått är Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Statens Jordbruksverket, Sjöfartsverket, Tullverket och ArtDatabanken.

Enligt förslaget kommer ArtDatabanken ha en central roll i det framtida arbetet och kommer att driva ett svenskt rapporteringssystem för observationer av främmande arter. För att kunna få varningar i god tid behöver man också utveckla ett internationellt samarbete. Möjligen kommer ett sekretariat fylla den funktionen.