Bättre hantering av skador från elefanter och flodhästar

Beställ årsredovisningar Beställ taxeringskalender

| Mer

Djur & Natur

Att kasta sten på elefanter är ett sätt att driva bort dem, men det är inget som rekommenderas

FAO testar redskap för att minska konflikten mellan människor och djur

Störs du av oregerliga elefanter? Inga problem. Använd pepparspray.

Attackeras din boskap av lejon, geparder eller hyenor? Skaffa en vaktåsna.

Har du problem med plundrande babianer? Ge dem en ormmacka.

Detta är några av de kreativa tips som ges i FAO:s handbok för att lösa, förhindra och mildra de växande problem och konflikter som uppstår mellan människor och vilda djur. Trots att åtgärderna som föreslås ibland kan verka närmast komiska så är problemet de är avsedda att ta itu med desto allvarligare.

En årlig befolkningsökning på omkring 75 miljoner personer i världen leder till att människor och djur behöver trängas ihop allt mer. Detta ökar risken av ytterligare konflikter och hot mot människors liv och försörjningsmöjligheter, samtidigt som allt fler människor också smittas av djurburna sjukdomar.

Barnet från Taung

Konkurrensen mellan människor och djur har pågått sedan människans födelse. Studier av fossil visar att de första hominiderna föll offer för de som delade deras habitat. Det berömda Barnet från Taung som hittades i Sydafrika 1924 dödades enligt forskare av en örn för två miljoner år sedan.

”Nu kan situationen förvärras, särskilt i Afrika”, säger René Czudek ansvarig för skogsbruk och naturskydd på FAO. Kontinenten, som har världens största bestånd av vilda djur, förväntas uppleva en fördubblad befolkning under de kommande 40 åren, från en miljard till två miljarder människor. Befolkningen kommer inte bara få det trängre i städerna, de och deras jordbruk kommer breda ut sig allt mer till områden som idag bebos av vilda djur.

FAO:s handbok fokuserar därför främst på att lösa problemen i Afrika. Handboken är inte bara utformad för att skydda människor, boskap och odlingar från vilda djur, utan också för att skydda djuren från människor vilket är minst lika viktigt. Manualen ger förslag på policies, strategier och praktiska tips för att göra den allt tätare samexistensen säkrare för alla.

Stort problem

Enligt Southern African Development Community's Technical Committee on Wildlife utgör vilda djur ett huvudproblem för den afrikanska landsbygdsbefolkningen både vad gäller personlig säkerhet och på grund av de ekonomiska skador som de kan orsaka.

”Det finns inga samlade uppgifter om omfattningen av skördeförluster på global nivå men för berörda familjer kan bortfallet av en majsskörd till följd av en hord skenande elefanter betyda förlusten av ett helt års livsmedelsförsörjning. Det kan utgöra skillnaden mellan självförsörjning och utblottning”, säger Czudek.

Elefanter äter ofta av odlade växter, särskilt majs och kassava. Uppskattningsvis varierar den årliga förlusten för jordbrukare till följd av elefantbesök från 60 dollar (i Uganda) till 510 dollar (i Kamerun) per drabbad jordbrukare.

Att jaga bort en fullvuxen elefant från sin egendom är lättare sagt än gjort, lyckligtvis har alla elefanter en svag punkt som gör det hela enklare; de avskyr chilipeppar.

Chilibomber

Denna Akilleshäl utnyttjas av den varumärksskyddade Mhiripiribombaren. Uppfinningen består av en pistol av plast som skjuter pingisbollar fyllda med koncentrerat chilipulver som sprids över elefantens hud vid träff.

En annan effektiv lösning är att göra chilitegelstenar av elefantdynga och peppar och placera ut dem runt hotad odlingsmark och sedan sätta eld på dem. Den tjocka röken håller elefanterna borta. Hela fält odlade med enbart chilipeppar ger inte bara inkomst utan fungerar också elefantavstötande.

Den övergripande strategin är att förebygga konflikter genom förutseende planering av markanvändningen genom att exempelvis odla på platser som är svårtillgängliga för djur eller anlägga korridorer för att djuren ska kunna nå vattenkällor.

Nilkrokodiler ett allvarligt hot

Där människor och vilda djur delar på utrymmet kan fara inte helt elimineras. För tillfället tyder indikationer på att Nilkrokodilen är det rovdjur som utgör det största hotet för människan. Den kan väga upp till 1000 kg och rapporter från till exempel Zambia och Moçambique tyder på att krokodilen står för de flesta rovdjursrelaterade dödsfallen. Enbart i Moçambique har över 300 dödliga incidenter rapporterats.

Robusta stängsel kan ge skydd mot krokodiler vid vattenhål. Samtidigt bör det påpekas att krokodilerna är mindre benägna att attackera människor och djur på platser med stora fiskbestånd. Att undvika överfiske kan därför vara ett sätt att minska faran.

Precis som elefanter är flodhästar benägna till nattliga räder av odlingsmark. Ett sätt att avskräcka inkräktaren är att rikta skarpt ljus i dennes ögon, viket dock bör ske med försiktighet eftersom resultatet kan bli att djuret attackerar istället till följd av sin oberäkneliga natur.

Vaktåsnor

Att investera i en vakthund är ett bra sätt att varna för annalkande rovdjur och hålla dem borta. I delar av Kenya används åsnor istället för hundar. De är orädda och kan tvinga bort stora rovdjur genom att skria, bita och sparka.

Babianer som tar sig in i hus för att stjäla mat kan skrämmas iväg genom att en orm, helst levande, placeras i en urholkad brödlimpa. När sedan babianen hittar ormen inuti limpan blir den så rädd att den inte vågar komma tillbaka.

Åtgärder brådskar

Generellt sett är emellertid det bästa sättet att undvika problem mellan vilda djur och människor att informera jordbrukare, lokalbefolkningen och beslutsfattare om att djur kan ses som en tillgång istället för ett hot som måste elimineras. Medvetenhet och kunskap om hur människor kan leva sida vid sida med vilda djur är grundläggande för att skapa lokala konfliktförebyggande lösningar.

En förutsättning för att människor ska ändra attityd till vilda djur som orsakar problem lokalt är att deras samhälle har något att vinna på denna ofta inte helt ofarliga samexistens.

Att lokalsamhällena får en procentuell andel av intäkterna från turism kan vara ett sätt, betalning för de ekosystemtjänster som tillhandahålls ett annat. Kompensation för skördebortfall och kroppsskador bör också kunna övervägas.

”Vilka åtgärderna än är så är det viktigt att de vidtas snarast och implementeras väl. Alternativet kan annars bli en gradvis förlust av de vilda djur som vi idag förknippar med Afrika, vilket skulle vara en stor förlust för oss alla”, säger Czudek.

Handboken som nu testas i södra Afrika tar tagits fram genom samarbete mellan CIRAD, WWF, CAMPFIRE och andra organisationer.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

Till handboken

Skriv under i kampen mot hunger!